Till start

Torsdag vecka 52

Julen 2013 var snöfri och det var 5 grader varmt i Täby.

Det är väl inte den första snöfria julen i världshistorien men jag tror att vi nu på 2000-talet måste börja att på allvar ta hand om våra sopor. Vi lever i ett samhälle av produkter. Nyheter, kultur, njutning, kunskaper, omvårdnad, glädje, allt räknas som produkter och prissättes och marknadsförs. Vi blir nog snart enbart producenter och konsumenter. Ett bisamhälle.

Men det finns hopp. På juldagen träffade jag en som just hade blivit ett år och tre månader. Där finns alla möjligheter till en tolerant och välfungerande värld. 6-timmars arbetsdag med helgöppet på Röda Korsets Kupan och där alla betalar till Världsnaturfonden och Läkare utan gränser. Ett gemensamt samhälle.
Tack alla vänner för en God Jul!

Nu ser vi till att det blir Ett Gott Nytt år!

Torsdag vecka 51

Tiden upplever jag idag på ett obestämt vis. Jag gav mig själv en present och gick till en glad fotvårdsspecialist. På hennes rekommendation köpte jag små kuddar som jag satte i skorna under trampdynan. Sedan gick jag hem och läste senaste boken av Richard Ford, Kanada heter den. Landskap beskriver han lite melankoliskt och i boken målar en kvinna det hon tycker om. Edward Hopper nämns och det gillar jag. När jag låg i min läsfåtölj och njöt av författarens eftertänksamma berättelse om några syskons uppväxt i norra delen av Amerika på 50-talet och kände den sköna (!) doften från mina lätta fötter, log jag för mig själv. Nu skall jag ta två droppar av propolis på en tesked honung. Ibland kan kvinnor som jag känner föreslå saker som gör tiden relativ.

I fredags var jag på Berns med min dotter. Nu för tiden är jag ogärna i Stockholm men denna resa med vad den medförde var stimulerande på alla vis. Vi hade det väldigt bra, fast människorna verkar ha bråttom. Ska Nya Röster Sjunga - Monica Zetterlund kändes rätt en kväll i veckan.

../spfjarlabanke-web/lucia-npc-2013-lucia-npc-2013-img_0916.jpg


Lördag vecka 49

I torsdags 5 december 2013 dog Mandela i Johannesburg. Det är ingen uppenbar raspolitik i Sydafrika längre, men de vita har det bra och de svarta är fattiga. Sedan finns förstås den gamla vanliga korruptionen som gör att en del makthavare på olika nivåer har tillskansat sig så mycket som de kan komma över. Mandela uttalade och stod för försoning, atonement. Eftersom han visste att de vita som hade makten inte skulle ge den ifrån sig utan bråk. Mandela blev president i Sydafrika 1994 och lämnade 1999. Sedan arbetade han för barnen och de fattiga. I Sverige hade Moderaterna inte orkat att stödja hans kamp.

Idag är det grått väder här i Näsbypark med en del snö och -4ƒC. Halt och pinsamt för bilägare. I Skåne har det blåst orkanvindar och vattnet pressas mot kusten. Jag läser "Jag är Zlatan Ibrahimovic" och skall sedan läsa "Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek" av Lena Andersson.

Från Spotify hämtade jag igår Nobody Knows You When Your Dawn & Out - Nina Simone, Mr Bojangles - Nina Simone, Cadillac Slim - Ben Webster, Tenderly - Ben Webster, La Bien Paga - Bebo & Cigala och Last Christmas - Wham!

Jag återkommer och berättar hur det fungerade.

stol-soffbord.jpg

Onsdag vecka 49

Jag såg på "Framgångsfällan" på TV och kom att tänka på följande visdomsord av Garrison Keillor i boken "Lake Wobegon" - "Det är hopplöst att försöka ändra på något här i stan - om brandlarmet går så reser sig folk bara och går på lunch" - Se http://www.svtplay.se/video/1647931/framgangsfallan

Fredrik Reinfeldt tänkte till och lyckades 2006 övertala folk att det blir bättre om det sovande folket väcks och att de som har det bra får det ännu bättre. Sedan skulle det självbelåtna betongpartiet socialdemokraterna bli maktlösa genom att den borgerliga alliansen tar hand om politiken. Våra gemensamma angelägenheter, dvs statens, landstingens och kommuners uppgifter, skulle skötas bättre av entreprenörer och företag. Sjukhus, skolor och äldrevård och även energi, kommunikationer och vägar, skulle bli billigare och bättre om de sköts av privata kapitalister. Även bostäder skall vara en marknadsangelägenhet. Huvudsaken är vinst och att bankerna får hjälp att behålla sitt kapital och att räntor betalas. Anders Borg tar ansvar. Skattesänkning, Rut och Rot hjälper till.

Arbetslösheten och utanförskapet är visserligen högre nu än 2006. Skolan och vården och järnvägarna och byggandet är sämre än 2006. Familjer känner sig stressade. Kärnkraftsreaktorer står stilla. Uppdrag Granskning har fullt med jobb.

Nu visar det sig också enligt senaste Pisa-undersökningen att svenska skolelevers kunskaper har rasat de senaste åren i läsförståelse och matematik och naturorienternade ämnen och de får svårt att få jobb och bostad.

Idag är läget det att (enligt DI)
Lägger man in resultaten för de respektive partierna från SCB:s mätning i Valmyndighetens valsimulator ger det S, MP och V en majoritet i riksdagen med 176 mandat mot 140 för alliansen. Det gör att Sverigedemokraterna, med 33 mandat, skulle förlora sin vågmästarställning.
Och det tycker jag är bra. Vi behöver en politik för jämlikhet.
Det är dags för en ny politik, inte bara i Sverige om man har sett Framgångsfällan och förstår att det behövs nya mål för människans strävanden. Vi behöver inte fråga "Varför?" längre. Bättre att bestämma sig för "Hur?".

Lördag vecka 48

portraett_pinnstol_person-560.jpg

Visserligen ingen stol med nummer men ända något att glädjas åt. Den unge mannen som står stolt vid sin stol kan i sin himmel nu känna att stolen lever och är renoverad efter att ha tjänstgjort i kanske hundra år. Konterfejset till vänster är en bild från Västergötlands museum.

Igår morse hämtade jag mina kära på Arlanda. De hade varit på turistresa en vecka i New York. De var glada och omtumlade och trötta. Påpassligt nog så sände Tv ett program om New York på 30-talet på kvällen. Se det här http://www.svtplay.se/video/1633483/lunch-250-meter-ovanfor-manhattan

Måndag vecka 48

Biblioteket ordnade med ett kvällssamtal i förra veckan om Richard Fords senaste bok "Kanada". Vi var fyra män och fem kvinnor. Boken var utlånad och jag hade bara läst en recension av den. Intressanta omdömen gavs och jag lärde mig att språket hade han jobbat hårt med, han var dyslektiker, tecken och markeringar om bilar och amerikansk mellanvästern var många, han skrev ofta lite baklänges genom att börja med en händelse och sedan nysta upp vad som sedan hände. Boken börjar när huvudpersonen är 15 år och han skriver den när han är 66 år och lever i Kanada. Han skriver om folk som verkar obeslutsamma och de tar saker efterhand som händelserna inträffar. En observation var att de avgörande besluten togs av kvinnorna. I helgen läste jag hans första bok "En bit av mitt hjärta" som han fick Hemingwaypriset för. Skriven med dofter och färger om människor som var ungefär så veliga som vi alla kan vara ibland. Så går det som det gör. Livet är inte lätt att planera. Men nästa gång träffas vi i januari månad.
Jag tänker mycket på hur Ewa och Christina har det på sin upptäcktsresa till New York. De kommer tillbaka på fredag morgon.

Tisdag vecka 47

omalad_pinnstol.jpgben.jpg

Nu har jag en pinnstol som tillverkades för 100 år sedan i Småland, troligen av Nässjö Stolfabrik. Eftersom jag har en del gener från någonstans i Småland och Dalarna, så känner jag mig alltid utmanad av gamla träsaker. Stolen var målad först med brun färg, sedan med gul och slutligen med blå färg. Dessutom var den vinglig och någon hade försökt laga den med många spikar. Nu har jag jobbat med den och det tar tid. Det är karaktärsdanande och om man vill fuska så går inte det. Stolen har en själ som man inte skojar med. Jag skall rapportera hur det går.

Måndag vecka 46

nasa_ang_november-400.jpg

Fars dag igår. Cykeln är nyservad, jag blev bjuden på middag och jag läste 438 dagar av journalisterna Schibbye och Persson i Ogaden. Utan media hade världen varit en fri spelplats för härsklystna galningar. Nu skiner solen. Jag skall fila på den gamla trästolen. Kanske världens mäktiga filar på hur alla skall få vatten, toaletter och jämlikhet. Politik behövs.

Lördag vecka 45

Nu finns den här sidan på en ny domän under http://pernisses.se
Samtidigt kom jag att fundera en stund på vilka mina eventuella besökare är. Det gemensamma är bara det att ni har adressen. Men vad vill ni egentligen se utöver det att ni är nyfikna? På sig själv känner man andra sägs det. Fortsättningsvis prövar jag det ett tag. Jag skriver för mig själv. Och för dig. Du vet vem jag menar.
Min e-postadress är per.nisses@gmail.com

Onsdag vecka 45

operan-guld-310.jpgÄnnu en oplanerad onsdagsupplevelse. Balett på Kungliga Operan hade jag inte tänkt mig. Men baletten Svansjön hade visats på TV och Ann-Margret på 13 tr hade fixat biljetter.
Vi satt i tre timmar och tio minuter i fyra akter och tre pauser behövdes. Svansjön uppfördes av främst ryska dansare och av Kungliga Hovkapellet i femton föreställningar. Den svarta svanen var virtuos. I övrigt galopperade dansöserna som små vita cirkushästar. Deras steg hördes i golvet. De spanska och ryska? tablåerna var uppiggande.
För mig som aldrig varit på Operan och sett en klassisk balettföreställning som Svansjön var det fantasieggande att uppleva effekten av de imponerande skickliga 18 dansöserna och 10-talet övriga dansare. En romantisk saga om kärlek och de onda och de goda makterna.
Urpremiären var den 4 mars 1872 på Bolsjojteatern i Moskva. Nya versionen hade premiär på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg den 29 januari 1895 och gjorde till skillnad från originalet stor succé. Svensk premiär på Stockholmsoperan den 12 mars 1953 och ny iscensättning hade premiär den 21 november 1964.
Operabalett är ju en sammansmältning av musik, dans och teater. Kanske också mellanakterna hör till föreställningen då folk visar upp sig. Gustaf III ville nog gärna det.

Kort historik:
1627 byggdes Bollhuset vid södra slottsbacken. Där spelades senare teater.
1773 uppfördes första operaföreställningen
1782 invigdes Gustav III:s Kungl Teaterhuset
1792 mördades Gustav III
1892 revs Kungl Teaterhuset
1898 invigdes det nya Operahuset av Oscar II
1989 renoverades Operahuset och Guldfoajén syntes
1997 blev det officiella namnet Kungliga Operan.
2000-talet Nu talas det om att Stockholm behöver ett nytt operahus.


Lördag vecka 44

bastis04-jul68-310.jpg
Vår dotter, må hon alltid ha optimismen kvar!
Vi tittade på hjärteknipande foton från födelsedagen då alla var samlade. Kram!



Onsdag vecka 44

IMG_0886-scheherazade.jpg

Barbro och jag åkte kommunalt till Kungshallen och åt maffig lammytterfilé på Lebanonrestaurangen. Fullt vid alla sorters restauranger med mest ungdomar. Sedan gick vi tvärs över Kungsgatan till Konserthuset och njöt av Kungliga Filharmonikerna som framförde Scheherazade av Rimskij-Korsakov. Det var SEB som bjöd till. Christina bjöd oss på biljetterna. Vi satt på läktaren och njöt av allt musikerna och dirigenten gjorde. Det var en upplevelse som vi tackar för!








Fredag vecka 43

Många rapporter kommer om att dåligt uppförande är vanligt. Börsen är ett område där girighet och egennytta går före allt. George Soros börjar redan pumpa ut pengar för att få den han vill till president i Amerika om tre år. Friskolekoncerner kraschar i Sverige efter diverse trixande. Konkurs och miljoner i form av räntebetalningar efter internköp har gått till ägarna. Riskkapitalister härjar överallt. Eleverna blir ibland utan undervisning. Lärarna vill ha mer betalt.

Arbetslösheten ligger på mellan 6 och 60% i västvärlden. Frågan är om den skall vara 2 eller 5 %, för alla kapitalister säger att viss arbetslöshet behövs för att samhället, läs företagarna, skall fungera. Samma sak med bostäder, viss bostadsbrist skall det vara för att priserna skall hållas uppe. Jag tänker att alltför mycket handlar om pengar. Och det är oftast inte de som producerar som tjänar förmögenheterna. De stora pengarna tas hem av dem som jobbar med pengar. Om man bygger hus eller rensar fisk så blir det ingen förmögenhet.

Rapporter kommer om behov av kemikaliekontroll och energihushållning. Då blir reaktionen att sådant måste göras väldigt planerat och juridiskt exakt och det kommer då att ta många år. Först förnekas forskningsresultat. Beslutsfattare, särskilt politiker, är föremål för lobbyister som vill få besluten att gå viss väg, d v s lobbyisternas uppdragsgivares, alltså de som har stora resurser = mycket pengar. Som vill ha mer pengar själva.

Livsmedel är en storskalig industriprodukt när det gäller produktion och transporter. Sjukvården rapporterar att vi äter olämpligt. För mycket socker, fel balans i kosten medmera. Vad händer då? Reklamen ropar att vi måste njuta av livet. En sockerkaka, en semesterresa, en rynkkräm eller en särskild drink till fredagsmyset. Unna dig själv något gott men det är sällan nyttigt. Det nyttiga finns, det är bara att lära sig och att välja.

Nu är det så att tillsammantaget blir utvecklingen samma som den är i en separator. Skillnader i alla avseenden ökar. Våra system och vårt tänkande fungerar så. Och det borde vi ändra på i våra demokratiska samhällen. Det gäller bara att skaffa kunskap och rösta. Gott uppförande betyder att vara tillsammans i ökad jämlikhet utan att bråka.
Man kan ju alltid trösta sig med att den som frossar oftast går under fortare.
Eller: "Folk säger att jag struntar i det mesta, men det skiter väl jag i".

PS/ Jag såg nyss ett TV-program om korruption, UR-Samtiden "Hotad demokrati". Sydsvenskan ledde en paneldebatt. En amerikansk juristprofessor och författare var med och en statsvetenskapare och en Greenpeaceaktivist och en gammal redaktör. Korruption i Washington kommer från senatorernas jakt på kampanjpengar. En ytterst liten del av amerikanerna, några hundra rikingar, är de som uppvaktas och bestämmer vad kongressen stiftar för lagar och vilka politiker som tillsätts. Än värre är det svenska systemet för partiernas finansiering. Här finns knappt några begränsningar för minskad korruptionsrisk, moderaterna försenar och håller emot ny lag. EU är ett näste för egennytta och korruption och lobbyister kringgår alltså demokratin. Antagligen är utomparlamentariska metoder ett motmedel. Pengarna bestämmer. Men också: Kunskap är makt. Vi bör alla hjälpa Uppdrag granskning.


Tisdag vecka 43

Höstväder 6-8ƒC och lite sol ibland men det skall komma några varmare dagar. Mangelbordet är färdigt. Vi drog det till hennes hus och lade sedan bordet uppochner på en madrass och släpade uppför trappan. Vi är listiga.

IMG_0875-mangelborddrag.jpg  IMG_0873-mangelborddrag.jpg
IMG_0876-serveraskylt.jpg


Jag försöker läsa böcker men det går trögt. Jag blir trött i ögonen. För övrigt har jag åtskilliga uppgifter att syssla med på internet. Verkligheten skall inventeras. Hemsidor skall uppdateras. Bilder och texter skall redigeras.
God mat och dryck hjälper till att göra livet till det bättre alternativet. Att vara inomhus ger mig dåligt samvete.

Torsdag vecka 41

per-kamera-billy-200.jpg billy-driver.jpg
Jag har träffat bekanta. I söndags var det saftkalas hos Billy som fyllde 2 år. Hans syster Fanny och några kamrater var med och skapade lite stämning. Billy gillade sin traktor som kunde köras med en sladd och knappar. Hur stela och hjälplösa är inte många pensionärer i jämförelse. Många gånger är vi äldre rädda för nyheter. T ex datorer.








Grå himmel, flammande lövträd. På pensionärssidan har jag lagt in en länk som heter HÖSTBILDER. Om jag får in bilder så gör jag ett bildspel.

Idag har moderaterna visat sin nya logga. Nu är de det enda arbetarpartiet. Är det så lätt att bli bäst? Jag skall kolla Alliansens förslag inför nästa riksdagsval. EU-val är det också nästa år.

Bryr vi oss?






Måndag vecka 41

I morgon skall jag gå till pensionärsföreningens litteraturcirkel. Den består av 13 damer och jag. Det kan ses som en slags utmaning. Både från deras sida och från min.
Vi skall ha läst "En man som heter Ove". Jag tycker att boken var lite rolig och lättläst. Ove var en blödig man med ett kontrollerat skal och plikttrogen. Han försökte flera gånger ta sitt liv för att förenas med sin döda hustru. Han hade varit ordförande i bostadsrättsföreningen. Han körde Saab. Han var inte särskilt sällskaplig. Jag glömde boken när jag läst den.

Sedan skall vi läsa någon av Karl Ove Knausgårds delar av "Min Kamp". Kanske jag orkar läsa del 1.

Lördag vecka 40

skribent-arg.jpg




Nu har jag läst om världsläget idag och det finns en del att säga om det, förstås.
stella-gung-250.jpg
Men som tur är så finns det dom
som har lite mera närliggande perspektiv.

Onsdag vecka 40

Igår kväll såg jag på "Kommunpampar" i TV1. Peter Kovacs (M) i Höganäs försökte få igenom en detaljplan för tre fastigheter i Viken. 6-våningshus skulle byggas på en åker. Men i Viken röstar 80% på M och vill förstås ha sitt lilla Skansen där med villor. Slutligen blev det beslut på en detaljplan med 4-våningshus. Varför det skulle få byggas sådana förklarade inte Peter Kovacs. Kanske exploatören visste?

I Amerika har staten ställt in betalningarna till statstjänstemännen. 50 miljoner fattiga riskerar att bli utan mat och Obamas sjukvårdsreform får inga pengar. TeaParty-folket bland republikanerna vill markera och bråka. Ändå har Högsta domstolen och kongressen beslutat om Obama-Care, den nödvändiga sjukvårdsreformen. Är republikanerna dumma i huvudet eller elaka?

Här lägger Anders Borg snart fram Alliansens budget. Socialdemokraterna vill inte ha ytterligare jobbskatteavdrag men behåller det om de kommer till makten nästa år. Svårt att förstå. Folk har vant sig, säger de. Men vi skall alltså låna av oss själva för att ge dem som har bra betalt lite mera pengar. Om man får mer pengar så jobbar man mer, tror moderaterna. Och om man jobbar mer så får de som är arbetslösa jobb, påstår Anders Borg. Ursäkta, men jag förstår inte den teorin. Men av gamla vanan kanske folk vill ha kvar moderaterna.

Inget har visserligen blivit bättre, alla tycker att skolan och vården behöver mer resurser. Men de ger bidrag till extra läxhjälp efter skolan. Istället för hjälp i skolan. Och i skolan och vården skall skattepengar gå till riskkapitalister som skickar vinster till Caymanöarna. Stora företag betalar ingen skatt i Sverige. Några bidragstagare är Gunilla Carlsson och hennes statssekreterare som har fått sina löner från Sidas budget under fyra år. Helt ok och enligt reglerna säger Carl Bildt men det stämmer inte säger EU. Och vi har ju vår störste bidragstagare, Carl den XVI Gustaf med familj. Han har inte heller lyckats med sitt jobb. Uppdrag Granskning har i alla fall jobb. Många år framåt.

I Norge skall just nu en konservativ regering bildas. Stänga gränserna och skapa större klyftor i samhället. Här har ju större klyftor skapats av Alliansens politik under åtta år. I Grekland har slutligen Brun skymning eller vad dom heter tagits av polisen.

Jag tror att jag röstar på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna.

Måndag vecka 40

Pelargonerna hade torkat och luktade kattpiss. Min bladiga kompis såg utmattad ut. Armarna hängde och en del var gula. Den sista tiden hade de varit bortglömda. Nu åkte de ut. Min bladiga vän fick känna på lite stormvindar på taket. Kanske repar den mod och kan få stå i köket ett tag. Nu gäller det att försöka välja rätt blomster för vintern.

bladpalm.jpgblomfonster.jpg

Lördag vecka 39

Det är inte eftersommar, mer som början på hösten. Snart gulnar bladen på träden. Alla som jag har pratat med har talat lite eftertänksamt. Meningarna verkar betyda något. Det blir dags för värmeljus och rätt sorts bok. C for till Mallorca på en vecka. Jag uppdaterar hemsidor.

Torsdag vecka 38

I vårt lokala centrum, med bibliotek och allt, hade några trogna en hummerfest i restaurangen. Ett led i vår gemensamma strävan. Det kommer mer.

hummerfesten-sep2013.jpg


Tisdag vecka 38

Pensionärerna hade månadsmöte och Mats Strandberg, känd från radiosporten, härmade 30 gubbar på 45 minuter. Lagom roligt.
Därefter berättade jag om vår hemsida. (1 gubbe på 30 minuter). Publiken föreföll ointresserad och likgiltig. Efteråt fick jag en bild från en av dem. Mörtsjön at night. Jag avstår från att tolka detta.

Lördag vecka 38

Christina frågade om jag ville följa med till Ekerö. Javisst, sade jag och hon tog mig till Jungfrusund. Lite konst och så brunch. Vädret var typisk eftersommar. Behagligt. Sedan till Färingsö och besök på Äppelfabriken. Av äpplen blev det must. Inte nog med det. Det fanns plommonmarmelad, rabarbermarmelad medmera. Buskar, växthus, frigående höns. Vi fikade och trivdes.

appel1appel2
appel3

Torsdag vecka 37

Nu är hyllan tillpassad.

IMG_0815-mangelbordet.jpg

Av alla aktiviteter som jag har hållit på med under mitt liv så har snickrandet varit mest tillfredsställande. Fast det blir snett ibland och blo¥n flyter. Men grejen är den att kreativiteten blir synlig. Man kan ta på den. I bästa fall så är grejorna till glädje och nytta för många. Gör en stol och sätt dig på den. Det kan bli en lycklig stund.

Om några veckor så pryder mangelbordet sin plats hos Christina och hon manglar nöjd sina lakan.

Söndag vecka 36

Mangelbordets bordsskiva och hylla fixades på lördagen och söndagen.

P9082547-200.jpg  P9082548-200.jpg

Christina byter arbetsplats.
Näsbyparks nya bibliotek i centrum invigs. Barnen i främsta rummet.

Kultur i centrum!


P9072500-200.jpg  P9072502-200.jpg  P9072528-200.jpg
P9072513-200.jpg  P9072511-200.jpg  P9072521-200.jpg
P9072541-200.jpg  P9072535-200.jpg  P9072522-200.jpg


Så har det hänt lite annat. USA:s president Obama landade i onsdags på Arlanda med Air Force One. 30 bilar och 600 personer kom till Rosenbad och Grand Hotell och Stockholms city blockerades. Statsminister Reinfeldt var blek och omtumlad. Jan Björklund var tyst. Carl Bildt var belåten. Kvinnorna i regeringen tog adjö av Obama som gjorde tummen upp. Obama lovade bomba Syrien men övrigas entusiasm var svag. Inte lätt att vilja vara klassens ordningsman. Det gäller att utforma avtal. Frihandelsavtal är nog viktigast. Det gäller för EU och oss att undvika att bli stämda av amerikanska företag. De tar gärna allt.

Snart är det kyrkoval och intresset är inte stort. Det försöker vissa utnyttja för att få inflytande. Har inget med gudstro att göra. Religion är politik. Att värna gruppintressen är att skapa motsättningar och konflikter. Jämlikhet är fred.

På Lundsbergs internatskola har de slavar som skall nollas när de börjar. I år satte de högsta eleverna heta strykjärn på ryggen på några nollor. De opponerade sig och Skolinspektionen beslöt att stänga skolan. Det överklagades och Kammarrätten tyckte inte att saken var utredd ordentligt och kanske hade inte Skolinspektionen något att säga till om när det gällde annat än undervisning. Min mening om detta är i alla fall klar. Lundsberg och alla liknande skolor skall naturligtvis stängas. Förebilden Eton i England speglar 1890 års klassamhälle. Det vill vi inte ha här. Överklassfasoner och pennalism och mobbning skall bekämpas.

Söndag vecka 35
Christina och jag kämpade i snickarverkstaden. Jag hade gjort delar till ett mangelbord och nu skulle de monteras med hjälp av träplugg. Det blev hårt jobb med tumstock och borr och träklubba. Nästa gång skall vi göra hyllor och måla. Ett hembygge som skall pryda sin plats hos Christina.

mangelbord  nedre-hörn  övre-hörn


Plötsligt vart det torsdag i vecka 35

Jag har tittat på hus som jag byggde för länge sedan. De står kvar nästan likadana eller har byggts till. Jag är glad för att någon ibland har funnit en kvalitet värd att bevara.

Lundsbergs internatskola fick igår sitt tillstånd indraget. Det var på tiden. Nästa steg måste vara att verkligen göra all grundutbildning tillgänglig och likvärdig för alla. Demokrati och personligt ansvar hör samman. Likhet inför lagen. Sjuka skall få likvärdig vård oberoende av allt annat. Det finns en uppgift för politiker. Att bara sänka skatten är inte politik. Det är flykt från ansvar.

Det är mycket bra att det finns människor som intresserar sig för andra och som vill arbeta ideellt.

Nu kommer jag inte ihåg vilken dag det var, men jag cyklade min runda och njöt av denna tid då äpplena och blommorna mognar. Se hur vackert det är.

IMG_0778-650x448.jpg

IMG_0773-blommor.jpg

Nu är det tisdag i vecka 34

När jag läser tidningar och ser på TV kan jag förstå den som skrev dessa ord:

ingen-mening.jpg

(De kan komma från Garrison Keillor)

Nu är vecka 33 snart slut

Jag ögnar igenom morgontidningen och bland alla inredningar så läser jag:

"Jag är innerligt
trött på att inte
bry mig om
något mer
lättviktigt än
byggnadsvårdstips.

Då undrar jag: Vad betyder det? Är det svenska eller är det för mycket Lifestyle-rosé?


Nu är det vecka 33

Mittemot min lägenhet ligger en bank och ovanpå har Nya Tidens Montessoriskola en lokal.
Under fönstren satt det plötsligt skyltar
”TELL ME AND I FORGET
TEACH ME AND I MAY REMEMBER
INVOLVE ME AND I LEARN”

”ACTION IS THE FOUNDATIONAL KEY
TO ALL SUCCESS”

”YOU CAN DO ANYTHING,
BUT NOT EVERYTHING”

”THE CHILD IS BOTH
A HOPE AND A PROMISE
FOR MANKIND”

”OM SNÖRET INTE HÅLLER, UTAN GÅR AV,
ÄR DET BARA ATT FÖRSÖKA MED ETT ANNAT SNÖRE”

Vad var det frågan om?

När jag vaknade i morse försökte jag tänka. Det är ganska svårt. Den som är upplyst blir Buddha.

Ur Wikipedia: ”Siddharta Gautama var son till fursten och medlemmen av krigarkasten, alternativt feodalherren, Shuddhodana i riket Sakya, som låg i dagens Nepal. Den dominerande religionen var en tidig form av hinduism. Hans mor Maya var på resande fot när värkarna satte in, och Siddharta Gautama föddes i en trädgård i den lilla byn Lumbini”.

Det sägs ha inträffat 500-600 år före Kristus. Han hade allt men lämnade det och gick ensam och fattig ut för att finna kunskap och bli upplyst. Allt han försökte var förgäves tills han en dag såg det minsta livet och jorden som vi kommer från. Det var kärleken och friheten från alla begär som var nyckeln till upplysning. Han blev den förste Budda.

Kanske var han något på spåret där.
Att tänka är förvisso svårt om man inte vet vad man skall tänka på. Att känna är mera oundvikligt. Vi lever ju trots allt. Att göra är nog det enklaste. Små barn rör sig utan att tänka. Så småningom lär vi oss att bli mer upplysta. Men ännu har ingen människa kommit underfund med allt.
Så långt kom jag i mina morgonfunderingar. Sedan var det dags att äta nyttig youghurt och dyra havrekulor. Dagen började.
Men nästa dag läste jag alla skyltarna.

IMG_0693-NPC-NTM.jpg

IMG_0698-NPC-NTM.jpg


Där fanns flera budskap:



”BELIEVE IN YOURSELF AND ALL THAT YOU ARE.
KNOW THAT THERE IS SOMETHING INSIDE YOU
THAT IS GREATER THAN ANY OBSTACLE”

”SUCCESS IS FALLING NINE TIMES
AND GETTING UP TEN”

”A FRIEND IS SOMEONE WHO KNOWS ALL
ABOUT YOU AND STILL LOVES YOU”

”START WHERE YOU ARE.
USE WHAT YOU HAVE.
DO WHAT YOU CAN”

”I CAN ACCEPT FAILURES
EVERYONE FAILS AT SOMETIME
BUT I CAN•T ACCEPT NOT TRYING”

”THE TRUE SIGN OF INTELLIGENCE IS NOT
KNOWLEDGE BUT IMAGINATION”

”BE YOURSELF;
EVERYONE ELSE
IS ALREADY TAKEN"

Detta tål att tänka på. Vad betyder det att en friskola skyltar så?
Först att de kunniga talar engelska. Sedan att egen aktivitet är betydelsfullt.
Kanske försöker eleverna göra sina egna läroböcker? Vill lärarna undvika "katederundervisning"?


Mitt i sommaren

En bild från min brors pilgrimsfärd.
Se http://gubberull.se


agorette-anders544x254.jpg


Lille Pers vandring av Hugo Gyllander

Nu går jag bort, sa lille Per,
nu går jag bort dit stigen bär,
att söka slottet Silvertopp,
att få prinsessan Rosenknopp,
Jag tror att hon mej bannar,
om här jag längre stannar.

Och kloka skatan brast i skratt:
Det slottet får du aldrig fatt,
det finns blott i din sagobok.
Du lille Per, du är en tok
från fötterna till hjässan.
Men hälsa till prinsessan!

Han gick en mil, han gick väl två.
En väldig sjö han mötte då.
Ej andra stranden syntes till.
Så dränk dej, Per! skrek ekot till.
Ej frukta du behöver,
sa Pelle och sam över.

Men när han andra stranden nått,
då såg han upp -- och såg sitt slott,
Bland körsbärsträd och rosensnår
och allt omkring var vår.
Han log och svängde hatten:
Det trodde inte katten.

Och in i slottets sal han lopp.
Där satt prinsessan rosenknopp.
Du är så vacker som ett bär!
Och du blir min, sa lille Per.
I glädje och i gamman
vi leka sen tillsamman.

Trodde Lille Per.

Nu är det vecka 32

Nu har det varit soligt och varmt, cirka 25-29°C, och de sköna dagarna fortsätter. Höganäsborna var i Täby på fest. C var på Medevi Brunn och badade i Vättern. Jag snickrade och målade.

IMG_0670-anders-400x533.jpg
Anders med Canon

Nu är det vecka 26.

Det har varit midsommar. 22-24 grader varmt och ibland grå moln, lite regnstänk, lite sol. Jag var på Bastuholmen hos vänner. Allt var som det skall. Sill, nubbe, små grodor och båt. Sparsamt med snaps etc men istället överflöd av grönt och blommor. Krocketspel på ojämn gräsmatta kan bli min nya sport. Jag själv, dotter och hennes mor har födelsedagar i sommar. Värdfamiljen hade två småttingar som självklart var midsommarens huvudpersoner. Vi följde deras glädjeämnen och sorger och lärde oss mycket. Årets ljusaste natt var som vanligt lite vemodig. Konstigt nog också hoppfull och jag kände mig rätt stark när jag cyklade hem.
Jag gillar att lyssna till musik.
Jag har en dator med bra högtalare och uppkopplad till Spotify finns alla möjlighter. Främst i skymningen på kvällar och in på natten kommer inspirationen.
"The midnight sun will never set" med Lars Gulin sätter stämningen. Ibland blir det Bebo & Cigala, "Eu Sei Que Vou Te Amar" Coraao Vagabundo eller Géza Anda "Ballad Nr. 1 G Minor Opus 23" ibland Palast Orchester mit seinem Sänger Max Raabe "Bei dir war es immer so schön".
Musik lindrar och inspirerar. Händerna blir varmare.

Nu är det vecka 24.

I förra veckan var jag i Helsingborg och Höganäs.
Brorsdöttrarna Hilda och Elvira tog studenten. Anders har fem barn och ett barnbarn. Hon heter Stella.


Stella vet inte mycket om framtiden men hon är förhoppningsfull

Anders är gift med Magdalena som har två syskon med makar, barn och barnbarn. Därtill kommer vänner. Det blev en riktig fest. Tack för det.

Nu är det vecka 21.

Minnen är knutna till platser.
Man föds och växer upp. De första 7-8 åren är avgörande för vad man skall känna i livet. De platser man minns formar ens personlighet.

Att minnas är att finnas. Så har det varit för mig. Och det som man ogärna minns var sådant man helst hade sluppit vara med om. Det kallas väl förträngning.

Jag läste nyss Göran Rosenbergs bok "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" och han beskriver platsens betydelse för blivandet.
Han var på spåret där. Hans far kom som flykting till Södertälje. Den platsen blev inte hans trygga nystart. Ambitioner och arbetssamhet hjälpte honom inte. Han blev deprimerad och tog slutligen sitt liv. Omgivningen hjälpte honom inte.
Göran Rosenberg växte upp i Södertälje. För honom blev barndomsminnena viktiga. Platsen, skolan, kamraterna påverkade hans uppväxt.

Mamma berättade att jag ofta sade: "Kanske" och "Javisst, ja". Hade den relativismen och tankspriddheten något att göra med Hönsarvet och Dalarnas natur?

Inte vet jag. Tage Danielsson formulerade bland annat detta som jag gillar: "Utan tvivel är man inte riktigt klok".
Hasse Alfredsson bekände som Malte Lindeman följande: "Ibland blir man trött och tänker att: "Nä, nu skiter jag i det här. Nu lägger jag av", men då kommer den där lilla rösten och säger: "Inte skall du lägga av nu, du orkar allt ett litet tag till". Ja, man fortsätter väl ett tag till då.." Och så kan det hålla på.

Tur är väl det. För under livet skiftar man platser. Resor, arbete, människor, tillfälligheter gör att platserna blir många. Till dem kopplas minnena. Men personligheten är som den är. Formad av den första platsen. Inga resor i världen kan hjälpa den som har problem med tillvaron. Man växer upp någonstans och den platsen påverkar en hela livet, tror jag. Fortsättningen avgörs av ens förmåga att ta ansvar.
Kanske.

I vecka 6 bläddrade jag i en bok "Vers och Prosa" 1928; mode gällde även 1889.


mode1889-210x348.jpg


När jag tänker på vecka 4. (2013)
För ungefär 20 år sedan slutade jag tjäna pengar. Då började jag tänka på annat. Tiden rusar på och nu är de flesta arbetskamraterna borta.
Det händer att datorn spelar två melodier samtidigt. Spotify spelar Det var livat i holken i lördags med Povel Ramel och iTune spelar upp Andante ur Rosamunda av Franz Schubert. Jag måste välja. Eller stänga av musiken. Eller stänga av datorn.
För första gången på många år lagade jag en middag för några vänner. Och för sista gången efter åtta år var jag på styrelsemöte i bibliotekets vänförening.
I går kom min bror från Skåne. Vi åkte till Liljevalchs på Djurgården. Anders bjöd på inträdesavgiften. Plötsligt stod dom där. Hans hustru, döttrarna, svägerskan, havande släkting, bekanta och konsthallsbesökare. Vi studerade konstverken. Magdalena hade med två akvareller med lekande hund. Uttrycksfullt och positivt. Anders hade gjort ramarna. Också betydelsefullt och positivt.
Någon pekade på rörliga bilder av kvinnliga genitalier som satt fast i trådar. Två unga kvinnor satt på golvet och manipulerade sina fittor. Det kom mig att tänka på Pussy riot och på feministernas kamp. Bland annat.
Sedan hjälpte GPS oss att hitta till Södermannagatan 16 på Söder. Där trängdes vi i en liten lokal och studerade fotografier som en strokedrabbad hade tagit, Rehabskuggor. Vi fick varsin varm korv. Inget inträde eller korvavgift. Så promenerade vi till café String, Nytorgsgatan 38. Begagnat, trångt, folkligt och festligt.
När jag kom hem till min dator så hade ett e-mail anlänt. Pensionärsföreningen ville att jag skulle uppdatera deras hemsida med nya datum för litteraturvännernas möten i vår.
Vi lever som alltid i en värld av ytterligheter. Otroligt mycket eller inget alls. Ibland är allt materia och kropp. Eller så gäller livet bara själens ensamhet och försök till gemenskap. Anders tränar för att i vår cykla och vandra till Cap Finisterre. Det är sådant jag tänker på och läser om.
Finns Gud? Vem, var, när, hur? Kanske hemma? Jag hörde någon säga när han öppnade toadörren: "Men herregud, sitter du här!"
Vad säger Richard Dawkins och evolutionsvetenskaparna? Ann Heberlein har bipolär diagnos och är professor i kristen etik och skriver. Vad blir det av det?
Detta var tankar på vilodagen. I morgon börjar vecka 5.


 
Näsbyparks bibliotek fanns i skolans lokaler. Många hittade inte dit och 2004 startade vi NBV, Näsbyparks Biblioteks Vänförening.
Se här våra författarkvällar
Invignng av Nya Biblioteket i Näsbyparks Centrum, klicka på 2014 och NBV

Dagboksanteckningar för 2014 , 2015 , 2016 , 2017 , 2018
e-post till Per Nisses